---

Når man læser og diskutterer i den danske og svenske nyhedgruppe er der ofte
ord på "broder-sproget" som man ikke forstår.

På www.MAXImalt.dk påtænker vi derfor at etablere en praktisk ordbog, hvor
man kan slå ordene op (de findes jo kun sjældent i en alm. ordbog). Siden
kommer til at ligge på: http://www.maximalt.dk/ordbog.htm

- men vi mangler "starthjælp". Ligger I enten inde med med ord I har fundet
oversættelsen på eller ord I endnu ikke har fundet oversættelsen på, vil I
så ikke være venlige at sende disse til undertegnede på
Bjarke@GreveStrand.dk. Så vil jeg styret af jeres behov få dem på siden.

På forhånd tak.

Bjarke

---

Vore kanon om ni kunde få med de engelska termerna också när ni ändå är i
farten.

--
Remove the baggywrinkle to reply

Perre

"Bjarke Christensen" <Bjarke@Grevestrand.ret_til_dk> wrote in message
news:a5bmh7$ps1$1@news.cybercity.dk...
> Når man læser og diskutterer i den danske og svenske nyhedgruppe er der
ofte
> ord på "broder-sproget" som man ikke forstår.
>
> På www.MAXImalt.dk påtænker vi derfor at etablere en praktisk ordbog, hvor
> man kan slå ordene op (de findes jo kun sjældent i en alm. ordbog). Siden
> kommer til at ligge på: http://www.maximalt.dk/ordbog.htm
>
> - men vi mangler "starthjælp". Ligger I enten inde med med ord I har
fundet
> oversættelsen på eller ord I endnu ikke har fundet oversættelsen på, vil I
> så ikke være venlige at sende disse til undertegnede på
> Bjarke@GreveStrand.dk. Så vil jeg styret af jeres behov få dem på siden.
>
> På forhånd tak.
>
> Bjarke
>
>

---

On Sun, 24 Feb 2002 22:38:40 +0100, Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
Bjarke Christensen <Bjarke@Grevestrand.ret_til_dk> wrote:

> Når man læser og diskutterer i den danske og svenske nyhedgruppe er der ofte
> ord på "broder-sproget" som man ikke forstår.
>
> På www.MAXImalt.dk påtænker vi derfor at etablere en praktisk ordbog, hvor
> man kan slå ordene op (de findes jo kun sjældent i en alm. ordbog). Siden
> kommer til at ligge på: http://www.maximalt.dk/ordbog.htm
>
> - men vi mangler "starthjælp". Ligger I enten inde med med ord I har fundet
> oversættelsen på eller ord I endnu ikke har fundet oversættelsen på, vil I
> så ikke være venlige at sende disse til undertegnede på
> Bjarke@GreveStrand.dk. Så vil jeg styret af jeres behov få dem på siden.

Se på
http://home.worldonline.dk/~sejler/leksikon/leksikon.html
under linken "sejlerordbog"


MvH /
/ Sven

---

Ja der kan man se - alle de gode opfindelser er næsten allerede gjort! men
måske kunne du få lov at lave link Bjarke, for -
> http://home.worldonline.dk/~sejler/leksikon/leksikon.html
> under linken "sejlerordbog"
- opfylder vist i vid udstrækning behovet?
JensS

---

Tyvärr, det var väldigt dålig svenska på den sidan, ibland helt fel och
vilseledande...

/t.

"Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i meddelandet
news:a5d6be$8nq$1@news.lth.se...
> On Sun, 24 Feb 2002 22:38:40 +0100, Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> Bjarke Christensen <Bjarke@Grevestrand.ret_til_dk> wrote:
>
> > Når man læser og diskutterer i den danske og svenske nyhedgruppe er der
ofte
> > ord på "broder-sproget" som man ikke forstår.
> >
> > På www.MAXImalt.dk påtænker vi derfor at etablere en praktisk ordbog,
hvor
> > man kan slå ordene op (de findes jo kun sjældent i en alm. ordbog).
Siden
> > kommer til at ligge på: http://www.maximalt.dk/ordbog.htm
> >
> > - men vi mangler "starthjælp". Ligger I enten inde med med ord I har
fundet
> > oversættelsen på eller ord I endnu ikke har fundet oversættelsen på, vil
I
> > så ikke være venlige at sende disse til undertegnede på
> > Bjarke@GreveStrand.dk. Så vil jeg styret af jeres behov få dem på siden.
>
> Se på
> http://home.worldonline.dk/~sejler/leksikon/leksikon.html
> under linken "sejlerordbog"
>
>
> MvH /
> / Sven

---

On Mon, 25 Feb 2002 22:48:18 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:

> Tyvärr, det var väldigt dålig svenska på den sidan, ibland helt fel och
> vilseledande...

Nu har jag inte lusläst den, men jag tyckte det mesta var OK, definitivt
bättre än ingenting. Upplys oss gärna om de fel du hittat.
(Det är alltså inte min sida.)

MvH /
/ Sven

---

Oj, det skulle bli ett jättejobb... Där fick jag för att jag var stöddig.

Men ett par bokstäver skulle jag väl orka.

Återkommer.

/t.


"Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i meddelandet
news:a5ftct$qh$1@news.lth.se...
> On Mon, 25 Feb 2002 22:48:18 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
>
> > Tyvärr, det var väldigt dålig svenska på den sidan, ibland helt fel och
> > vilseledande...
>
> Nu har jag inte lusläst den, men jag tyckte det mesta var OK, definitivt
> bättre än ingenting. Upplys oss gärna om de fel du hittat.
> (Det är alltså inte min sida.)
>
> MvH /
> / Sven

---

"Teddy Palm" <teddy@algonet.se> skrev i meddelandet
news:a5gkvl$16r$1@green.tninet.se...
> Oj, det skulle bli ett jättejobb... Där fick jag för att jag var stöddig.
>
> Men ett par bokstäver skulle jag väl orka.
>
> Återkommer.
>
> /t.
>
>
> "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i meddelandet
> news:a5ftct$qh$1@news.lth.se...
> > On Mon, 25 Feb 2002 22:48:18 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> >
> > > Tyvärr, det var väldigt dålig svenska på den sidan, ibland helt fel
och
> > > vilseledande...
> >
> > Nu har jag inte lusläst den, men jag tyckte det mesta var OK, definitivt
> > bättre än ingenting. Upplys oss gärna om de fel du hittat.
> > (Det är alltså inte min sida.)
> >
> > MvH /
> > / Sven
>
>
Visst finns där rättningspotential men goda grepp om danskan kan man ändå få
av sammanhanget.
I övrigt är det också en påkostad och rolig hemsida.
Len

---

On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:

> Oj, det skulle bli ett jättejobb... Där fick jag för att jag var stöddig.
>
> Men ett par bokstäver skulle jag väl orka.
>
> Återkommer.
>
> /t.
>
>
> "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i meddelandet
> news:a5ftct$qh$1@news.lth.se...
>> On Mon, 25 Feb 2002 22:48:18 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
>> Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
>>
>> > Tyvärr, det var väldigt dålig svenska på den sidan, ibland helt fel och
>> > vilseledande...
>>
>> Nu har jag inte lusläst den, men jag tyckte det mesta var OK, definitivt
>> bättre än ingenting. Upplys oss gärna om de fel du hittat.
>> (Det är alltså inte min sida.)

OK, nu har jag tittat lite noggrannare och dessa tveksamheter hittade jag:

barber haul, populärt "sugga"
bilbrev (finns det)
duc d'albe kan stavas "dykdalb'" (t ex i kort1)
båtgast (bara "gast" vanligare)
hålkäl, "likränna" vanligare
enkla upp , "kasta loss" vanligare
kiming = "horisont"
landbrise = "landbris"
livline = "mantåg", livlina är linan man fäster säkerhetsselen i
mastespor = "mastfot", maststeg är fotsteg man klättrar upp i masten på
mærke = "ensmärke"
om læ = "under däck"
bomophal = populärt "lift" om spinnakerbom
rebe ud = även "skaka ut rev"
skære op: "hacka i vinden" har jag aldrig hört, "pina" är vanligare
slipstik: kanske "nyckstek"

Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.

Jag tycker dock fortfarande att det är en bra ordlista för att kunna begripa
seglingstexter på andra språk.

MvH /
/ Sven

---

När jag ändå är igång:

Där är även en tvetydighet i "beholdne (distance,fart,kurs)" som på
engelska översätts med "x made good" men på tyska med "x über Grund".

Detta är inte samma sak. x made good är kurs eller fart *mot målet* och
spelar roll när man ska välja kryssvinkel eller att skära istället för att
segla plattläns. x över grund är precis det (båtens kurs eller fart +
eventuell ström).

MvH /
/ Sven

---

Det finns en svensk term "Enkla upp" som betyder att man förbereder sig för
att kasta loss genom att ta hem förtöjningarna, förutom spring och förända.
se http://www.seatime.se/maritim/sjotrmej.htm

--
_/) Anders T Dahlberg _/)

Avlägsna TASBORT ur min adress



"Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i meddelandet
news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
>

>
> OK, nu har jag tittat lite noggrannare och dessa tveksamheter hittade jag:
>
> barber haul, populärt "sugga"
> bilbrev (finns det)
> duc d'albe kan stavas "dykdalb'" (t ex i kort1)
> båtgast (bara "gast" vanligare)
> hålkäl, "likränna" vanligare
> enkla upp , "kasta loss" vanligare
> kiming = "horisont"
> landbrise = "landbris"
> livline = "mantåg", livlina är linan man fäster säkerhetsselen i
> mastespor = "mastfot", maststeg är fotsteg man klättrar upp i masten på
> mærke = "ensmärke"
> om læ = "under däck"
> bomophal = populärt "lift" om spinnakerbom
> rebe ud = även "skaka ut rev"
> skære op: "hacka i vinden" har jag aldrig hört, "pina" är vanligare
> slipstik: kanske "nyckstek"
>
> Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
> och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
>
> Jag tycker dock fortfarande att det är en bra ordlista för att kunna
begripa
> seglingstexter på andra språk.
>
> MvH /
> / Sven

---

> Det finns en svensk term "Enkla upp" som betyder att man förbereder sig för
> att kasta loss genom att ta hem förtöjningarna, förutom spring och förända.
> se http://www.seatime.se/maritim/sjotrmej.htm

För- eller akterspring?

Ur Marinens örlogsbok:

ENKLA en förtöjning innebär att minska antalet parter däri till en.
Motsats till "dubbla".

Hejhopp

Thomas

---

Eftersom man vill förbereda avgången genom att "enkla upp", tar man in alla
förtöjningar som inte behövs, och en tanke är kanske också att man inte
skall "vara onödigt utspridd". Man har alltså förända, förspring och
akterspring kvar iland, om jag skall tyda http://www.seatime.se .
Personligen skulle jag kunna enkla upp med akterända iland, i stället för
förända, i vissa vindriktningar.
--
_/) Anders T Dahlberg _/)

Avlägsna TASBORT ur min adress


"Thomas Nilsson" <thomasn@privat.utfors.se> skrev i meddelandet
news:3C7D4469.69409EF6@privat.utfors.se...
>
> > Det finns en svensk term "Enkla upp" som betyder att man förbereder sig
för
> > att kasta loss genom att ta hem förtöjningarna, förutom spring och
förända.
> > se http://www.seatime.se/maritim/sjotrmej.htm
>
> För- eller akterspring?
>
> Ur Marinens örlogsbok:
>
> ENKLA en förtöjning innebär att minska antalet parter däri till en.
> Motsats till "dubbla".
>
> Hejhopp
>
> Thomas

---

> OK, nu har jag tittat lite noggrannare och dessa tveksamheter hittade jag:

Jeg er dansker og har stort besvær med svensk, som jeg ikke vil prøve at
oversætte til eller fra. Et par ting vil jeg dog lige tilføje, håber de
forstås af interesserede læsere.

> bilbrev (finns det) Ja, Attest udstedt af et skibs bygmester om
skibets beskaffenhed, bestemmelse osv. (bygningsattest)

> kiming = "horisont" Horisont er nok ikke helt rigtig. Kimingen er
grænsen mellem himlen og jord/havoverfladen. Kan også være rundingen mellem
et skibs side og bund.

> Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
> och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
På dansk betyder "at kovende" at gå fra bidevind på en halse, falde af og
bomme og derefter luve op til bidevind på den anden halse.

Med sejlerhilsen
Henning _/) _/) _/)

---

"Henning Rasmussen" <henningrasmussen@get2net.dk> wrote in message
news:OUbf8.172$eq3.4105@news.get2net.dk...
>
> > OK, nu har jag tittat lite noggrannare och dessa tveksamheter hittade
jag:
>
> Jeg er dansker og har stort besvær med svensk, som jeg ikke vil prøve at
> oversætte til eller fra. Et par ting vil jeg dog lige tilføje, håber de
> forstås af interesserede læsere.
>
> > bilbrev (finns det) Ja, Attest udstedt af et skibs bygmester om
> skibets beskaffenhed, bestemmelse osv. (bygningsattest)
>
> > kiming = "horisont" Horisont er nok ikke helt rigtig. Kimingen er
> grænsen mellem himlen og jord/havoverfladen. Kan også være rundingen
mellem
> et skibs side og bund.
>
> > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
> > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> På dansk betyder "at kovende" at gå fra bidevind på en halse, falde af og
> bomme og derefter luve op til bidevind på den anden halse.
>

Har också hört den beskrivningen på kovända. Användes ofta förr på gamla
fullriggare då de inte tordes gå över stag på sedvanligt sätt i tex trånga
passager

--
Remove the baggywrinkle to reply

Perre

---

On Wed, 27 Feb 2002 23:13:28 GMT, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
Per Elmsäter <per.elmsater@telia.baggywrinkle.com> wrote:

> "Henning Rasmussen" <henningrasmussen@get2net.dk> wrote in message
> news:OUbf8.172$eq3.4105@news.get2net.dk...
>> På dansk betyder "at kovende" at gå fra bidevind på en halse, falde af og
>> bomme og derefter luve op til bidevind på den anden halse.
>>
>
> Har också hört den beskrivningen på kovända. Användes ofta förr på gamla
> fullriggare då de inte tordes gå över stag på sedvanligt sätt i tex trånga
> passager

OK, då betyder kovända kanske helt enkelt att vända "det långa hållet"
för att undvika en svår/farlig manöver, oavsett om det är att gå över stag
eller gippa (bomme) man vill undvika.

MvH /
/ Sven

---

Jeg bruger Gyldendals røde svensk/dansk ordbog, den dækker mine behov.
Hilsen
Steffen
http://sskov.homepage.dk
"Why sejle and that at forlise"

"Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> skrev i en meddelelse
news:a5l0tm$a9n$1@news.lth.se...
> On Wed, 27 Feb 2002 23:13:28 GMT, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> Per Elmsäter <per.elmsater@telia.baggywrinkle.com> wrote:
>
> > "Henning Rasmussen" <henningrasmussen@get2net.dk> wrote in message
> > news:OUbf8.172$eq3.4105@news.get2net.dk...
> >> På dansk betyder "at kovende" at gå fra bidevind på en halse, falde af
og
> >> bomme og derefter luve op til bidevind på den anden halse.
> >>
> >
> > Har också hört den beskrivningen på kovända. Användes ofta förr på gamla
> > fullriggare då de inte tordes gå över stag på sedvanligt sätt i tex
trånga
> > passager
>
> OK, då betyder kovända kanske helt enkelt att vända "det långa hållet"
> för att undvika en svår/farlig manöver, oavsett om det är att gå över stag
> eller gippa (bomme) man vill undvika.
>
> MvH /
> / Sven


---
Outgoing mail is certified Virus Free.
Checked by AVG anti-virus system (http://www.grisoft.com).
Version: 6.0.317 / Virus Database: 176 - Release Date: 21-01-2002

---

"Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
>
> Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
> och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.

I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp mot
vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side. Altså: For
å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.

Jan

---

"Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
>
> "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> >
> > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över stag
> > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
>
> I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp mot
> vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side. Altså:
For
> å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
>
> Jan
>
Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går) ägnas
en hel artikel åt detta missförstådda ord.
Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av seglingstermen
och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man oftast tror
dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända på
kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och svåra att
manövrera.
I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
kryssbogen.
Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i diskutionsgruppen.
Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse kan det
ju vara svårt att förstå varandra.
Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
Per-Arne Feldt
Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.

---

Som jeg forstår det nu efter indlæggene er det, på dansk, at når man krydser
så være nødt til at bomme rundt istedet for den kortere men måske sværere
eller farligere manøvre at stagvende.

En årsag til det kan f.es være at mn ikke holder fart nok til at kunne komme
rundt med en stagvending.

bomme hedder på svensk gippa
stagvende hedder Jibb ??

Hidtil har jeg bare forstået kovende som et gammet udtryk for at bomme, men
den nye forklaring giver meget mere mening.

--
mvh

Erik Breum Petersen
Summerthur, Sailfish 18, Assens


"PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> skrev i en meddelelse
news:_5tf8.1061$1h4.1687@news2.bredband.com...
>
> "Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
> news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
> >
> > "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> > news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> > > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> > >
> > > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över
stag
> > > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> >
> > I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp mot
> > vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side. Altså:
> For
> > å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
> >
> > Jan
> >
> Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
> I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går) ägnas
> en hel artikel åt detta missförstådda ord.
> Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av
seglingstermen
> och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man oftast
tror
> dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
> Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända på
> kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och svåra
att
> manövrera.
> I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
> kryssbogen.
> Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
> Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
> gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i
diskutionsgruppen.
> Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse kan
det
> ju vara svårt att förstå varandra.
> Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
> Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
> Per-Arne Feldt
> Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.
>
>
>
>
>
>
>

---

Föstår jag dig rätt nu Erik:
Betyder bomme jippa? I din beskrivning så fattar jag det som att det stämmer
dvs man vänder med vinden akterifrån och bommen går/förs över.
Då är nog inte jibb samma sak som stagvända.
Stagvända/göra ett slag/slå är motsatsen till att bomme.
Per-Arne

"Erik Breum Petersen" <breum@hehe.com> skrev i meddelandet
news:9Itf8.127$nv4.2969@news.get2net.dk...
> Som jeg forstår det nu efter indlæggene er det, på dansk, at når man
krydser
> så være nødt til at bomme rundt istedet for den kortere men måske sværere
> eller farligere manøvre at stagvende.
>
> En årsag til det kan f.es være at mn ikke holder fart nok til at kunne
komme
> rundt med en stagvending.
>
> bomme hedder på svensk gippa
> stagvende hedder Jibb ??
>
> Hidtil har jeg bare forstået kovende som et gammet udtryk for at bomme,
men
> den nye forklaring giver meget mere mening.
>
> --
> mvh
>
> Erik Breum Petersen
> Summerthur, Sailfish 18, Assens
>
>
> "PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> skrev i en meddelelse
> news:_5tf8.1061$1h4.1687@news2.bredband.com...
> >
> > "Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
> > news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
> > >
> > > "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> > > news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > > > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk
sejlerordbog,
> > > > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> > > >
> > > > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > > > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över
> stag
> > > > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> > >
> > > I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp
mot
> > > vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side.
Altså:
> > For
> > > å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
> > >
> > > Jan
> > >
> > Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
> > I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går)
ägnas
> > en hel artikel åt detta missförstådda ord.
> > Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av
> seglingstermen
> > och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man oftast
> tror
> > dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
> > Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända
på
> > kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och svåra
> att
> > manövrera.
> > I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
> > kryssbogen.
> > Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
> > Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
> > gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i
> diskutionsgruppen.
> > Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse kan
> det
> > ju vara svårt att förstå varandra.
> > Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
> > Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
> > Per-Arne Feldt
> > Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.
> >
> >
> >
> >
> >
> >
> >
>
>

---

Det här blev ju intressant. Själv tror jag definitivt att den ursprungliga
betydelsen av kovändning är att vända från vinden. De gamla segelfartygen
lär ju ha gjort så när de inte orkade gå upp i vind pga lätta vindar eller
trånga passager.

Tittar man sen lite närmare på varifrån ett sådant begrepp kan ha kommit
ifrån så är det bara att gå till våra kära kossor och se hur de gör när de
vänder. En ko vänder aldrig upp i vind utan alltid ner i vind. Fråga vilken
bonde som helst. Titta ut på ett fält med kossor så kommer ni att upptäcka
att samtliga kor står med rumpan upp i vind och betar. Detta lärde jag mig
den hårda vägen under min fallskärmshoppartid. De gånger vi missade fältet
och inte längre kunde se vindstruten använde vi oss av kossorna på fälten
för att avgöra hur vi skulle styra upp mot vind för landning.

--
Perre³

"PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> wrote in message
news:anuf8.1097$1h4.1972@news2.bredband.com...
> Föstår jag dig rätt nu Erik:
> Betyder bomme jippa? I din beskrivning så fattar jag det som att det
stämmer
> dvs man vänder med vinden akterifrån och bommen går/förs över.
> Då är nog inte jibb samma sak som stagvända.
> Stagvända/göra ett slag/slå är motsatsen till att bomme.
> Per-Arne
>
> "Erik Breum Petersen" <breum@hehe.com> skrev i meddelandet
> news:9Itf8.127$nv4.2969@news.get2net.dk...
> > Som jeg forstår det nu efter indlæggene er det, på dansk, at når man
> krydser
> > så være nødt til at bomme rundt istedet for den kortere men måske
sværere
> > eller farligere manøvre at stagvende.
> >
> > En årsag til det kan f.es være at mn ikke holder fart nok til at kunne
> komme
> > rundt med en stagvending.
> >
> > bomme hedder på svensk gippa
> > stagvende hedder Jibb ??
> >
> > Hidtil har jeg bare forstået kovende som et gammet udtryk for at bomme,
> men
> > den nye forklaring giver meget mere mening.
> >
> > --
> > mvh
> >
> > Erik Breum Petersen
> > Summerthur, Sailfish 18, Assens
> >
> >
> > "PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> skrev i en meddelelse
> > news:_5tf8.1061$1h4.1687@news2.bredband.com...
> > >
> > > "Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
> > > news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
> > > >
> > > > "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> > > > news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > > > > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk
> sejlerordbog,
> > > > > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> > > > >
> > > > > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > > > > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå
över
> > stag
> > > > > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> > > >
> > > > I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp
> mot
> > > > vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side.
> Altså:
> > > For
> > > > å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
> > > >
> > > > Jan
> > > >
> > > Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
> > > I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går)
> ägnas
> > > en hel artikel åt detta missförstådda ord.
> > > Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av
> > seglingstermen
> > > och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man
oftast
> > tror
> > > dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
> > > Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända
> på
> > > kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och
svåra
> > att
> > > manövrera.
> > > I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
> > > kryssbogen.
> > > Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
> > > Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
> > > gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i
> > diskutionsgruppen.
> > > Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse
kan
> > det
> > > ju vara svårt att förstå varandra.
> > > Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
> > > Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
> > > Per-Arne Feldt
> > > Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.
> > >
> > >
> > >
> > >
> > >
> > >
> > >
> >
> >
>
>

---

"Per Elmsäter" <per.elmsater@baggywrinkle.telia.com> skrev i meddelandet news:rkag8.29382$l93.5679351@newsb.telia.net...
> Det här blev ju intressant. Själv tror jag definitivt att den ursprungliga
> betydelsen av kovändning är att vända från vinden. De gamla segelfartygen
> lär ju ha gjort så när de inte orkade gå upp i vind pga lätta vindar eller
> trånga passager.
>
> Tittar man sen lite närmare på varifrån ett sådant begrepp kan ha kommit
> ifrån så är det bara att gå till våra kära kossor och se hur de gör när de
> vänder. En ko vänder aldrig upp i vind utan alltid ner i vind. Fråga vilken
> bonde som helst. Titta ut på ett fält med kossor så kommer ni att upptäcka
> att samtliga kor står med rumpan upp i vind och betar. Detta lärde jag mig
> den hårda vägen under min fallskärmshoppartid. De gånger vi missade fältet
> och inte längre kunde se vindstruten använde vi oss av kossorna på fälten
> för att avgöra hur vi skulle styra upp mot vind för landning.
>
> --
> Perre³

En enkel sökning på Google gav följande länk: http://www.vikingship.net/seglaS.html
Där kan man läsa om vikingaskeppens stagvändning och kovändning.

Ralph



---
Outgoing mail is certified Virus Free.
Checked by AVG anti-virus system (http://www.grisoft.com).
Version: 6.0.320 / Virus Database: 179 - Release Date: 2002-01-31

---

"Ralph Höglund" <ralph.h@linux.nu> wrote in message
news:dJdg8.29425$l93.5689835@newsb.telia.net...
>
> "Per Elmsäter" <per.elmsater@baggywrinkle.telia.com> skrev i meddelandet
news:rkag8.29382$l93.5679351@newsb.telia.net...
> > Det här blev ju intressant. Själv tror jag definitivt att den
ursprungliga
> > betydelsen av kovändning är att vända från vinden. De gamla
segelfartygen
> > lär ju ha gjort så när de inte orkade gå upp i vind pga lätta vindar
eller
> > trånga passager.
> >
> > Tittar man sen lite närmare på varifrån ett sådant begrepp kan ha kommit
> > ifrån så är det bara att gå till våra kära kossor och se hur de gör när
de
> > vänder. En ko vänder aldrig upp i vind utan alltid ner i vind. Fråga
vilken
> > bonde som helst. Titta ut på ett fält med kossor så kommer ni att
upptäcka
> > att samtliga kor står med rumpan upp i vind och betar. Detta lärde jag
mig
> > den hårda vägen under min fallskärmshoppartid. De gånger vi missade
fältet
> > och inte längre kunde se vindstruten använde vi oss av kossorna på
fälten
> > för att avgöra hur vi skulle styra upp mot vind för landning.
> >
> > --
> > Perre³
>
> En enkel sökning på Google gav följande länk:
http://www.vikingship.net/seglaS.html
> Där kan man läsa om vikingaskeppens stagvändning och kovändning.
>
> Ralph
>
>
>


Tack för den. Känns betryggande att redan de gamla vikingarna, tom de
norska, håller med mig
--
Perre²

---

Er det virkeligt nødventigt at citere den samlede korrespondance hver gang
et indlæg besvares ?? Det er muligt at jeg lyder som et surt opstød, men det
er træls at læse sådant et indlæg
Hilsen Ole

( funktioner-indstillinger-send > fjern fluebenet i "Medtag meddelelsen i
svaret" = god netetikette ! )

Mail to: o.n.l@mail.dk de tre z'er fjernes.

---

"PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> wrote in message
news:_5tf8.1061$1h4.1687@news2.bredband.com...
>
> "Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
> news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
> >
> > "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> > news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk sejlerordbog,
> > > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> > >
> > > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över
stag
> > > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> >
> > I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp mot
> > vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side. Altså:
> For
> > å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
> >
> > Jan
> >
> Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
> I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går) ägnas
> en hel artikel åt detta missförstådda ord.
> Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av
seglingstermen
> och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man oftast
tror
> dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
> Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända på
> kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och svåra
att
> manövrera.
> I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
> kryssbogen.
> Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
> Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
> gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i
diskutionsgruppen.
> Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse kan
det
> ju vara svårt att förstå varandra.
> Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
> Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
> Per-Arne Feldt
> Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.
>
>

"Misuppfatning" ?????? "Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden.
Fråga annars!"?????

Men kjære deg da, Per-Arne Feldt, kan du ikke akseptere at et begrep kanskje
o v e r t i d har fått en helt annen betydning forskjellige steder i
Skandinavia? For alt jeg vet kan begrepets innhold ha vært felles lang tid
tilbake.

Det kan se ut som at du på ramme alvor mener at vi bruker begrepet feil
andre steder enn der Du har Ditt fokus. Da tror jeg du får en stor oppgave
som misjonær for din oppfatning i vide kretser i Norge!

Maken!

Vi kan ta et annet begrep som kanskje belyser poeng i saken:

Hvis en norsk handelsreisende sier til sin kunde: "Jeg har ikke anledning
til å besøke deg..." da er det en rimelig høflig beklagelse i Norge som
betyr "Jeg har ikke m u l i g h e t til å besøke deg...".

I Sverige vil det samme utsagnet bli oppfattet som "Jeg har ikke g r u n n
for å besøke deg..." som vel vil bli oppfattet som et meget uhøflig utsagn
til en kunde.

Vi bør vel heller med interesse merke oss hvilke forskjellig meningsinnhold
samme ord har fått i d a g l i g b r u k forskjellige steder i
Skandinavia. Vi bør i alle fall la være å hevde at andre forstår og bruker
uttrykk feil anno 2002. (...---...)!

Jan

---

"Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
news:CJtf8.1781$eJ6.32517@news2.ulv.nextra.no...
>
> "PER-ARNE FELDT" <fam.feldt@bredband.net> wrote in message
> news:_5tf8.1061$1h4.1687@news2.bredband.com...
> >
> > "Jan" <janabr.nospam@online.no> skrev i meddelandet
> > news:OSof8.1665$eJ6.30702@news2.ulv.nextra.no...
> > >
> > > "Sven Gestegard Robertz" <usenet@susie.otorn.org> wrote in message
> > > news:a5ic0e$j7r$1@news.lth.se...
> > > > On Tue, 26 Feb 2002 19:42:02 +0100, Re: Re: Svensk-Dansk
sejlerordbog,
> > > > Teddy Palm <teddy@algonet.se> wrote:
> > > >
> > > > Sen håller jag inte med om förklaringen på vad att kovända är:
> > > > att "kovända", har jag fått lära mig, betyder att lova upp, gå över
> stag
> > > > och falla av för att slippa gippa, t ex vid hård vind.
> > >
> > > I Norge er "å kuvende" å gå fra lens med vinden inn fra en side, opp
mot
> > > vinden, vende og fortsette lensen med viden inn fra motsatt side.
Altså:
> > For
> > > å unngå en Jibb som kan være risikabel spesielt i hard vind.
> > >
> > > Jan
> > >
> > Tänk vilket högaktuella ämne: Kovända som kommit upp här!
> > I det senaste numret av tidningen Segling (som kom med posten i går)
ägnas
> > en hel artikel åt detta missförstådda ord.
> > Självaste chefsredaktören reder här ut missuppfattningarna av
> seglingstermen
> > och man skulle kunna sammanfatta det med det inte är det som man oftast
> tror
> > dvs. länsa - lova - slå - falla och länsa på den nya bogen.
> > Kovändningen användes mest av segelfartygen då de inte kunde stagvända
på
> > kryssen pga hård vind , hög sjö och att fartygen var så stora och svåra
> att
> > manövrera.
> > I stället så föll man av till läns-gippade- lovade upp på till den nya
> > kryssbogen.
> > Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden. Fråga annars!
> > Jag vill även passa på att tacka för detta trevliga initiativ till en
> > gemensam segelordbok för våra danska och norska grannar i
> diskutionsgruppen.
> > Trots att vi bor så pass nära och har segling som gemensamt intresse kan
> det
> > ju vara svårt att förstå varandra.
> > Det här är ett bra tillfälle att vidga sitt språkkunnande.
> > Jag gör ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ för Bjarke!
> > Per-Arne Feldt
> > Ps. Båtmässan öppnar här i Stckholm på lördag.
> >
> >
>
> "Misuppfatning" ?????? "Hoppas att både danskar och norrmän förstår orden.
> Fråga annars!"?????
>
> Men kjære deg da, Per-Arne Feldt, kan du ikke akseptere at et begrep
kanskje
> o v e r t i d har fått en helt annen betydning forskjellige steder i
> Skandinavia? For alt jeg vet kan begrepets innhold ha vært felles lang tid
> tilbake.
>
> Det kan se ut som at du på ramme alvor mener at vi bruker begrepet feil
> andre steder enn der Du har Ditt fokus. Da tror jeg du får en stor oppgave
> som misjonær for din oppfatning i vide kretser i Norge!
>
> Maken!
>
> Vi kan ta et annet begrep som kanskje belyser poeng i saken:
>
> Hvis en norsk handelsreisende sier til sin kunde: "Jeg har ikke anledning
> til å besøke deg..." da er det en rimelig høflig beklagelse i Norge som
> betyr "Jeg har ikke m u l i g h e t til å besøke deg...".
>
> I Sverige vil det samme utsagnet bli oppfattet som "Jeg har ikke g r u n
n
> for å besøke deg..." som vel vil bli oppfattet som et meget uhøflig utsagn
> til en kunde.
>
> Vi bør vel heller med interesse merke oss hvilke forskjellig
meningsinnhold
> samme ord har fått i d a g l i g b r u k forskjellige steder i
> Skandinavia. Vi bør i alle fall la være å hevde at andre forstår og bruker
> uttrykk feil anno 2002. (...---...)!
>
> Jan
>
Det var ju synd att du skulle ta det så. Jag har aldrig tidigare tänkt på
att denna seglings-manöver med tiden kan ha förändrats. Att kovändning inom
segling har ändrats 360 grader med åren tycker jag snarare är lustigt än
något att hetsa upp sig för. Jag ser det snarare som något positivt och att
det tyder på att båtarna har blivit mycket smidigare att hantera med åren.
Det har även hänt att jag gjort en "modern" kovändning i hård vind för att
skona riggen.
Per-Arne

---

> Men kjære deg da, Per-Arne Feldt, kan du ikke akseptere at et begrep
kanskje
> o v e r t i d har fått en helt annen betydning forskjellige steder i
> Skandinavia? For alt jeg vet kan begrepets innhold ha vært felles lang tid
> tilbake.
>
> Det kan se ut som at du på ramme alvor mener at vi bruker begrepet feil
> andre steder enn der Du har Ditt fokus. Da tror jeg du får en stor oppgave
> som misjonær for din oppfatning i vide kretser i Norge!

Hej Jan og øvrige sejlere.

Jan, jeg tror, du er fejl på den. Måske er der nogen, der bruger din
version, men det må bero på ukendskab eller er det bare blevet en frase. I
1997 var jeg med "Statsraad Lehmkuhl" fra Stavanger til Gøteborg, Cutty Sark
Race. På grund af let vind, der skal nogen vind til at vende sådan en kane,
kovendte vi, som jeg tidligere beskrev. Jeg er sikker på, at der blev
kommanderet "Klar til kuvending" og jeg har stadig Håndboken for medsejlere,
som beskriver manøvren. Se også "Fra mast til køl".

Med sejlerhilsen
Henning _/) _/) _/)

---

"Henning Rasmussen" <henningrasmussen@get2net.dk> wrote in message
news:NLQf8.133$Iz5.3182@news.get2net.dk...
>
> > Men kjære deg da, Per-Arne Feldt, kan du ikke akseptere at et begrep
> kanskje
> > o v e r t i d har fått en helt annen betydning forskjellige steder i
> > Skandinavia? For alt jeg vet kan begrepets innhold ha vært felles lang
tid
> > tilbake.
> >
> > Det kan se ut som at du på ramme alvor mener at vi bruker begrepet feil
> > andre steder enn der Du har Ditt fokus. Da tror jeg du får en stor
oppgave
> > som misjonær for din oppfatning i vide kretser i Norge!
>
> Hej Jan og øvrige sejlere.
>
> Jan, jeg tror, du er fejl på den. Måske er der nogen, der bruger din
> version, men det må bero på ukendskab eller er det bare blevet en frase. I
> 1997 var jeg med "Statsraad Lehmkuhl" fra Stavanger til Gøteborg, Cutty
Sark
> Race. På grund af let vind, der skal nogen vind til at vende sådan en
kane,
> kovendte vi, som jeg tidligere beskrev. Jeg er sikker på, at der blev
> kommanderet "Klar til kuvending" og jeg har stadig Håndboken for
medsejlere,
> som beskriver manøvren. Se også "Fra mast til køl".
>
> Med sejlerhilsen
> Henning _/) _/) _/)
>

Betviler ikke hva du her sier. Allikevel er det nå engang slik at begrepet
"kuvende" også er innarbeidet og anvendt blandt seilere i Norge om å gå opp
mot vind på lens, gå over stag, falle av og fortsette lens og da med
motsatte halser av tidligere. Man unngår en jib. Begrepet kuvende er brukt
om denne manøver i minst 40 år.

Det er vel ingen av oss som behøver å ha feil her?

Jan

---

> Betviler ikke hva du her sier. Allikevel er det nå engang slik at begrepet
> "kuvende" også er innarbeidet og anvendt blandt seilere i Norge om å gå
opp
> mot vind på lens, gå over stag, falle av og fortsette lens og da med
> motsatte halser av tidligere. Man unngår en jib. Begrepet kuvende er brukt
> om denne manøver i minst 40 år.
>
> Det er vel ingen av oss som behøver å ha feil her?
>
> Jan

Hej Jan og alle i tråden.

Nej, når du siger det, så passer det selvfølgelig. Jeg forstår det bare
ikke. Betyder "kuvende" et i Stavanger og Bergen og noget andet i Oslo f.
eks. En vigtig ting i et sejlskib er at alle forstår en ordre korrekt og
straks. Det betyder, at alle ting kun har et navn og alle udtryk kun har een
betydning. Tænk, hvis kaptajnen giver ordre til at kuvende og regner med at
falde af, men styrmanden i stedet forbereder stagvending.
Angående oprindelsen til ordet tror jeg Perre har ret. Måske er det et
skandinavisk udtryk?

Med sejlerhilsen
Henning _/) _/) _/)

---

"Henning Rasmussen" <henningrasmussen@get2net.dk> wrote in message
news:51bg8.120$tE6.3196@news.get2net.dk...
>
> > Betviler ikke hva du her sier. Allikevel er det nå engang slik at
begrepet
> > "kuvende" også er innarbeidet og anvendt blandt seilere i Norge om å gå
> opp
> > mot vind på lens, gå over stag, falle av og fortsette lens og da med
> > motsatte halser av tidligere. Man unngår en jib. Begrepet kuvende er
brukt
> > om denne manøver i minst 40 år.
> >
> > Det er vel ingen av oss som behøver å ha feil her?
> >
> > Jan
>
> Hej Jan og alle i tråden.
>
> Nej, når du siger det, så passer det selvfølgelig. Jeg forstår det bare
> ikke. Betyder "kuvende" et i Stavanger og Bergen og noget andet i Oslo f.
> eks. En vigtig ting i et sejlskib er at alle forstår en ordre korrekt og
> straks. Det betyder, at alle ting kun har et navn og alle udtryk kun har
een
> betydning. Tænk, hvis kaptajnen giver ordre til at kuvende og regner med
at
> falde af, men styrmanden i stedet forbereder stagvending.
> Angående oprindelsen til ordet tror jeg Perre har ret. Måske er det et
> skandinavisk udtryk?
>
> Med sejlerhilsen
> Henning _/) _/) _/)
>
>

Ja, jeg har aldri benektet noe forslag til opprinnelig betydning av ordet
"kuvending".

I Norge har vi et utmerket program på radio som heter "Språkrøret". I dette
programmet tas ofte opp spørsmål om opprinnelse til ord og deres betydning.
Her kan man få høre om en sannsynlig opprinnelse og mening med ord, og
hvordan deres begrepsinnhold kan ha forandret seg over tid, og hvilke
nyanser i begrepsinnhold som måtte finnes i Norge. Dette kan i enkelte
tilfelle bety at man i dag legger nyanserte meniger/ innhiold i ord rundt
omkrin i Norge.

I Norge er det ikke slik at noen "vedtar" eller "fatter beslutning" om hva
ord skal bety og hvordan språket utvikles. Til enhver tid har man en viss
grad av normer, men disse forandrer seg etter hvordan språket og ordene blir
brukt.

Hva man legger i ordet "kuvending" rundt omkring i Norge som Stavanger og
Bergen i dag kan jeg ikke uttale meg om o g d e t h a r j e g h e l l e
r i k k e g j o r t.

Jeg synes denne debatten begynner å bli noe kjørt av sporet. Jeg synes
oppriktig talt at visse personer bør se å komme videre.

Nå har jeg sagt mitt. Ta det for hva det er. FINITO! (om man forstår det i
Sverige eller Danmark).

Jan