---

FÖRENA ER! Info #276se: 2/4 Från 1980, om kärnkraftsfusk"omröstningen"
[Sänt: 23.03.2007]

[Fortsättning från del 1/4]


II.


Anti-kärnenergi-kampanjen, som här i och med denna "folkom-
röstning" nu har drivits till sin spets i Sverige, har framför
allt att göra med det att produktivkrafterna i några länder i
Europa och i några andra länder, den moderna tekniken och
industrin, har utvecklat sig så oerhört de senaste årtiondena
att det nuvarande samhällssystemet blir otillräckligt för dem,
redan har blivit helt föråldrat och en broms för deras vidare
utveckling. Detta ledde i slutet av sextiotalet till en avse-
värd revolutionär oro i samhället.

Det är som ett politiskt och ekonomiskt motangrepp mot detta
som borgarklassen, ibland dold bakom alla möjliga rökridåer
och ofta med förevändningar om miljö- och säkerhetsfrågor, har
satt in sin reaktionära anti-kärnenergi-kampanj.

(Miljö- och säkerhetsfrågorna, som det finns några av också
vid kärnkraftverk, har inte ett smack med denna kampanj och
dess syften att göra. De är bevisligen här enbart framdragna
i den som förevändningar från dess bakblåsares sida, i den mån
de inte till och med är konstgjorda, som till exempel s.k.
"Kinasyndrom" eller andra ännu större "exportartiklar" made in
U.S.A.)

Bara socialism passar numera för den fortsatta utvecklingen av
produktivkrafterna när de har nått denna nivå. Men av detta
drar borgarklassen den felaktiga slutsatsen att det är dessa
produktivkrafter som skall väck, att kanske Barsebäck eller
något sådant skall väck, och inte dess eget herravälde.

Skulle de nu försöka att dra några sådana slutsatser av något
framfuskat "resultat" i denna s.k. "omröstning" här, så bör
arbetarna och folkmassorna över huvud taget här visa dem att
de tar fel.

Man kan beskriva borgarklassens tankegång så: Av rädsla för
att se sin gamla ruttna samhällsordning störtas i gruset, den
borgerliga ordningen som ända från början byggde på industri
och just bara därför på sin tid var ett framsteg, störtar de
hellre stora delar av tekniken och industrin själv, som de nu
ser växa över huvudet på den, i gruset.

Så "sent på jorden" är det för dem, vilket också betyder att
det är dags för andra att se sin styrka och de glänsande möj-
ligheter som finns och resa på sig på allvar. Så långt är det
hela framskridet nu.

Så långt har här i landet denna deras tankegång gått, att hela
nybyggda industrier står lamslagna, stilla, som skrot. De är
verkligen "färdiga", som de skriver på sina "röstsedlar".
Sedan 1977 står det ett kärnkraftverk stilla, sedan 1978 står
det två, sedan våren 1979 står det fyra kärnkraftverk avsikt-
ligt lamslagna av dessa vettvillingar och självstympare här.
(Detta har också mycket med USA att göra.)

Alla vet vilka det är som redan har ombetts att (utan omröst-
ning) betala de c:a 15-20 miljarder som bara detta stopp,
hittills, helt direkt har kostat, för att inte tala om alla de
indirekta skadeverkningar som detta har haft vad gäller hela
industrin och hela frågan om arbetslösheten här. I och med de
planer som finns med denna "folkomröstning" står nu ännu be-
tydligt mycket mer på spel.

Internationellt är det olika krafter i rörelse på detta områ-
de. USA-imperialisterna har ett intensivt intresse av anti-
kärnenergi-kampanj i Europa på grund av sin strävan efter
monopol på kärnteknologi, på samma sätt som sovjetrevisionis-
terna, men ännu mer på grund av sin allmänna roll som världs-
polis.

Vad gäller Barsebäck tillkommer bl.a. ett militärt supermakts-
intresse av att vara mot industri och arbetare vid det strate-
giskt viktiga Öresund. Det är inte så svårt att se att den
speciella hetsen mot detta kraftverk har en politisk och inte
en teknisk bakgrund.

Även den kinesiska klicken av revisionister och renegater och
totala förrädare mot Mao Tsetungs politik, en klick som lika-
ledes ligger illa till, är med på ett hörn och stöder "folk"-
kampanjen politiskt, så att det är en hel mängd olika klickar
och internationellt ogräs som här i denna kampanj buntar ihop
sig själva och allihop känner sig ytterst besvärade av varand-
ras sällskap och helst inte vill låtsas om det, för de är alla
så ökända och så isolerade i världen.

Dessa olika reaktionärer är naturligtvis långtifrån ofarliga
även om folkmassorna är starkare, vad det gäller är att över-
allt ta upp kampen mot dem för de måste väck.




III.


Denna "folkomröstning i kärnenergifrågan" är ogiltig från bör-
jan till slut och av noll och inget värde som folkomröstning i
kärnenergifrågan. De reaktionära och kriminella element inom
och utanför landet som har anstiftat den kan därför inte ta
något föregivet "resultat" av den som "motivering" för några
nya mångmiljardförbrytelser och sabotage. Det måste man redan
på förhand med skärpa varna dem för att försöka här.

En del av dem har för övrigt redan i förväg offentligt medgett
vad det är fråga om för sorts "folkomröstning".

Arrangerandet av denna "folkomröstning" tillkännagavs den s.k.
"galna onsdagen" den 4 april 1979 i samband med Harrisburg-
händelsen i den kärnenergimonopolsträvande supermakten och
världspolismakten USA, en händelse som Flygblad 2 om dessa
frågor handlar om (se förteckning nedan s. 10) och en händelse
vars karaktär förmodligen har setts av ganska många redan,
vilket också har gjort att borgarklassens politiska företräda-
re har sett sig tvungna att nu nästan helt stoppa ner sin pro-
paganda om den någonstans och lägga lite band på sina radio/
TV-kanaler här. Denna "Harrisburg-omröstning" är till att
börja med ogiltig eftersom den ju ser ut så här (jämför texten
på de så kallade "röstsedlarna" som ingen av de större borger-
liga tidningarna har lyckats skriva av rätt):

[http://rolf-martens.com/otherspubs/
070323_fuskomroestning_kaernkraft_1980.html]

¤ Tre så kallade "förslag", nr 1, 2 och 3, framvisas. Det är
tillåtet att "rösta för" något av dem. Det är tillåtet att
inte "rösta för" något av dem, dvs att "rösta" blankt
eller att avstå. Det är framför allt *inte* tillåtet att
rösta *mot* något av dem.

¤ Dessa "förslag" består i sin tur vart och ett av flera
olika "delförslag" och har inbördes några likheter och
några olikheter. Likheterna är:

A De "föreslår" alla att inga kärnkraftverksbyggen någonsin
påbörjas i Sverige! (Det betyder också att de alla "före-
slår" en nedskärning av gällande utbyggnadsprogram.)

B De "föreslår" alla att hela denna energikälla i Sverige,
som f.n. svarar för 25% av all elenergi här, avvecklas!
(Detta är också en "nyhet". Något sådant har inte riksda-
gen "själv" kommit på.)

C De "föreslår" alla att inga fler än 12 kärnkraftverk nå-
gonsin skall användas i Sverige. Denna punkt är dock över-
flödig. I och med att det bara finns 10 kärnkraftverk här
och 2 under byggnad går punkt A också ut på att "föreslå"
att inte fler än 12 används.

Olikheterna är (i hududsak):

'a' "Förslag" 1 och 2 innehåller en *bedrägligt* formulerad
mening, den enda i hela "omröstningen" där en "motivering"
ges för någon punkt, och just den "motiveringen" är upp-
och-ner-vänd, så att det är lätt at ta fel och tro att "1"
och "2" till skillnad från "3" skulle "föreslå" något
visst användande, av kanske 12 kärnkraftverk åtminstone.

b "Förslag" 1 och 2 skiljer sig åt bara genom några sakligt
sett relativt oväsentliga tillägg som "förslag" 2 har.

c "Förslag" nr 3 "föreslår" omedelbar skrotning av de 4 lam-
slagna och de 2 påbörjade kärnkraftverken. Nr 1 och 2
säger inget om det.

d "Förslag" 3 "föreslår" förbud mot uranbrytning och mot
upparbetning och mot export av reaktorer och reaktortek-
nik, och motsägs inte.

e "Förslag" 3 "föreslår" skrotning av resterande kärnkraft-
verk inom 10 år; även här är "förslagen" 1 och 2 "utan
åsikt".

¤ Den borgerliga staten "*föreslår*" helt officiellt alla
"röstberättigade" att, om de önskar delta i denna "omröst-
ning i kärnenergifrågan", i så fall "rösta för" något av
dessa tre renodlade anti-kärnenergi-"förslag" och inte
vägra att göra det, dvs "rösta" blankt, ett officiellt
"förslag" som framställs därigenom att tre av fyra sorters
"röstsedlar" sänds ut.

¤ Men den viktigaste punkten i hela "omröstningen" är den
att det *inte på förhand har ställts (exakt) en fråga*!!
På "röstsedlarna" (utom de "blanka") står bara: "Omröst-
ningen gäller tre olika förslag.", vilket är *dubbel-
tydigt*. Det kan betyda att tre "förslag" *ställs upp*.
Det kan också betyda att ett *val* mellan de tre är upp-
ställt, där det enbart gäller att välja ut vilket som är
det relativt minst dåliga bland dessa tre "förslag".

Redan denna sista punkt är i sig själv tillräcklig för att
göra hela "omröstningen" totalt *ogiltig*. Denna punkt gör den
också olaglig enligt den s.k. folkomröstningslagen SFS
1979:369 18 §. (Dessa avsiktligt tilltrasslade förhållanden
med dubbeltydigheten skall det gås in på längre nedan här.)

Det tillkommer vidare att det här i denna "omröstning" *i
kärnenergifrågan* *enbart* ställs upp renodlade anti-kärnener-
gi-"förslag", respektive enbart ställs upp ett val mellan
sådana - vilket av dem det är är inte fastlagt. Även detta,
att ingen här tillåts ta ställning för någon kärnenergi alls,
är i sig självt tillräckligt för att göra "omröstningen"
ogiltig.

Det tillkommer vidare bedrägeri-formuleringen i punkt 'a'
ovan, tillsammans med det faktum att inget alls har gjorts
från statens sida för att motverka den massiva lögnpropagandan
att "förslag" 1 och 2 på något sätt skulle vara några "ja"-
"förslag" och inget gjorts av den för att varna för den vilse-
ledande "logiken" i dem. Denna punkt är också ytterst grave-
rande.

Det tillkommer vidare att staten "föreslår" hur man skall
"rösta", en officiell påtryckning.

Alla dessa punkter gäller den officiella utformningen och tar
inte hänsyn till den ytterst massiva lögnpropagandan från de
olika icke-officiella reaktionära klickarnas propagandakampan-
jer och bortser helt från den reaktionära pressen osv.

En del av dessa klickar stöder själva helt öppet "folk"kam-
panjen och andra har bildat hjälpavdelningar till den, de så
kallade "linjerna" 1 och 2, som båda bedrägligt låtsas vara
åtminstone delvis mot "folk"kampanjen men som ju just gör
propaganda för sina egna "förslag" som är renodlade anti-
kärnenergi-"förslag", som överensstämmer med "folk"kampanjens
"förslag" på väsentliga punkter och *ingenstans* motsäger
detta "förslag", "linjer" som just går in för att ljuga om vad
som står på deras egna program, dvs "röstsedels"lapparna.
Förutom "folk"kampanjen har dessa två "linjer" fått statliga
pengar och staten tolererar att de använder dem till dessa
bedrägeriförsök, vilket gör ytterligare en extra punkt i den
totala ogiltigheten av denna så kallade "folkomröstning".

Den är visserligen formellt sett enbart en "rådgivande" "om-
röstning" men det är känt vilken vikt som det från officiellt
reaktionärt borgerligt håll läggs vid det så kallade "resulta-
tet" i den, och detta svindelförsök är därför i sig självt en
förbrytelse.


[Anm. 23.03.2007:

Vad var "linjerna" i samband med denna "folkomröstning"? Om
detta har de olika reaktionärerna, även hela tiden efter 1980,
fortsatt att systematiskt sprida förvirring, för att försöka
lura i folk att det gick att rösta "ja" också, och inte bara
"nej", i "folkomröstningen" då.

Som det nämndes i inledningen ovan var de så kallade "linjer-
na" *kampanjkommittéer* tillsatta av staten för att propagera
för att folk skulle "rösta för" "förslagen" 1, 2 respektive 3.
De gavs officiellt namnen "Kampanjkommittén för linje 1",
respektive "för linje 2" och "för linje 3" - förvirrande nog
*inte* "för förslag 1" osv - och dessa namn "förkortades" hela
tiden som "linje 1", "linje 2" och "linje 3", vilket natur-
ligtvis lät som något som man kunde rösta på. Och all "offi-
ciell" och "icke-officiell" borgerlig propaganda efter "folk-
omröstingen" under alla år sedan dess har påstått att det var
dessa "linjer" som fick de olika "rösterna". Så heter det
t.ex. både i Statistisk Årsbok och i Wikipedia.

Men det är ju *inte* kampanjkommittéer som man röstar på i en
folkomröstning - till skillnad från att man i ett *val*, till
riksdagen osv, kan rösta på partier - utan det var just de tre
"förslagen" som man kunde antingen "rösta för" eller inte
"rösta för". Och "röstsedlarna" för dem var naturligtvis inga
"valsedlar" heller, som den tokstolliga reaktionära propagan-
dan också ofta har påstått..Dessa kommittéer upplöstes förstås
när "folkomröstningen" hade ägt rum. De var inte några "par-
tier", hade inte alls några "mandat" från de "röstande" för
att t.ex., som den dåvarande statsministern, Fälldin, till och
med försökte inbilla folk (se avsnitt VI nedan), "förhandla"
om saker efter(!) den.

Som nämnt i flygbladet bidrog de båda kampanjkommittéerna
"linje 1" och "linje 2" (noga räknat inte bildade av "inoffi-
ciella" reaktionära klickar, som jag lite inexakt skrev ovan i
flygbladet, utan just av staten själv) ytterligare till att
sprida förvirring, genom att systematiskt *ljuga* om vad som
stod i "deras egna" "program". De påstod att dessa båda, "för-
slag 1" och "förslag 2", var ("åtminstone delvis") "ja-för-
slag", fastän de ju också, liksom det ännu extremare "förslag
3", var *100%-iga "nej"* - se texten på "röstsedlarna". Fram-
för allt detta ljugande gjorde att det var en viktig skillnad
mellan "linjerna", på den ena sidan, och "förslagen", på den
andra.

{http://rolf-martens.com/otherspubs/
070323_fuskomroestning_kaernkraft_1980.html}

Av "rösterna" i denna "folkomrösting" fick enligt officiell
statistik "förslag 1" 18,9%, "förslag 2" 39,1%, "förslag 3"
38,7% och "blankt" 3,3%, vid ett "omröstnings"deltagande på
75,6%. Detta innebar t.ex. att c:a 30% av alla "röstberättiga-
de" "röstade för" "förslag 3", det som riksdagen hade låtit
"folk"kampanjen formulera. Och dessa 30% kan troligen tas som
ett ungefärligt mått på hur stor andel av medborgarna som den
offentliga kampanjen mot kärnenergin - som var som allra in-
tensivast, och utomordentligt intensiv, just månaderna och
veckorna omedelbart före denna "folkomröstning" - faktiskt
hade lyckats svindla, åtminstone vid den tidpunkten.

Som nämnt i flygbladet visste de reaktionära politikerna
mycket väl att en majoritet av folket i Sverige, på den tiden
liksom tidigare, var *för* kärnenergin. Det var just därför
som de såg sig tvungna att jättefuska också, i denna "omröst-
ning", genom att göra det omöjligt att rösta "ja", vilket de
visste var enda "chansen" att "få fram" det (påstådda) "nej"
som de och deras "överherrar" i världen var så oerhört ange-
lägna om.

Efter 1980 har som bekant praktiskt taget alla de reaktionära
massmedia - och inte minst de utanför Sverige också - alltid
påstått att det blev ett "nej"-"resultat" i denna "folkomröst-
ning" då - en fräck lögn, som synes. Och likaledes har de
ofta påstått att resultatet av riksdagsvalet i Sverige 1976
innebar ett "nej" till kärnenergin. Som jag påpekade längre
ned i flygbladet här (i avsnitt VI) förlorade tvärtom de
partier som då var helt öppet mot kärnenergin 75000 röster år
1976, jämfört med 1973. Partiet (c) fick 24,1% år 1973 och
lite mindre, 24,0%, år 1976. Och i rikdagsvalet 1979 (se också
avsnitt VI nedan) - ett år med mycket intensiv anti-kärn-
energi-kampanj och t.ex. Harrisburg-händelse i USA i mars 1979
- jordskredsrasade (c) ned till 18%, dvs förlorade 1/4 av alla
sina röster från 1976, medan (m), just det av riksdagspartier-
na som då tycktes vara mest *för* kärnenergin, gick starkt
fram och för första gången på länge fick flera röster än något
av de andra som även officiellt kallades för "borgerliga".

Även dessa saker visar: Den reaktionära offentliga kampanjen
mot kärnenergin var aldrig någonsin ens i närheten av att få
"en majoritet" av anhängare här i Sverige. Som allra mest lär
den ha lyckats bedra c:a 30% - just år 1980 - och det visade
sig senare tydligt också att de allra flesta av dem här i
landet som trodde på den då snart slutade att göra detta.]




IV.


Som synes är det i själva verket inte alls fråga om någon
"folkomröstning i kärnenergifrågan". Det är en "folkomröstning
i anti-kärnenergi-frågan". Det är en "folk"kampanj-"folkom-
röstning". Folk får välja fritt: Antingen säga "nej", "nej"
eller "nej" till kärnenergi eller också hålla käften.

Att "hålla käften" är också det bästa man *kan* göra i denna
"omröstning" själv; reaktionärernas utpressning och hot med
att "räkna majoritet" mellan "röster för" "förslag" 1 och 2
och "röster för" "förslag" 3 i syfte att få några "röster för"
de likaledes genomruttna "1" och "2" är en bluff; så kan de
inte alls "räkna", som det skall påvisas här, utan det riktiga
i själva "omröstningen" är "blankt" (troligen bäst) eller
"avstår". Det är på andra sätt som det måste talas. Eller man
kan säga det så: De som "ställer" "goddag-yxskaft"-"frågor" om
livsviktiga saker bör dels få "yxskaft" som svar tillbaka och
dels något mera därtill.

Utbyggnadsstopp, avveckling, överallt begränsning uppåt, inte
ens minsta begränsning nedåt, är vad de har i sina "förslag".
De är en sorts förbud mot själva framtiden.

Och här kommer det också fram, tydligare än någonsin, var
någonstans på den politiska skalan som denna anti-kärnenergi-
"rörelse" och dess gren här i Sverige, den s.k. "folk"kampan-
jen, står, hur den förhåller sig till även den (formella)
borgerliga demokratin.

De påstår att kärnenergi och över huvud taget högtutvecklad
teknik skulle leda till "polisstat" men det är precis tvärtom
så, allmänt sett, att mer utvecklad teknik ger bättre demokra-
tiska förhållanden även inom ramen för utsugarklassers herra-
välde, och det är just bland dem själva som några av de allra
värsta anti-demokratiska elementen finns.

Att avsiktligt vilja knäcka en stor del av energiproduktionen
i landet, det är ett yttersta-högerprogram. Och ultrahöger
inom ekonomin blir också ultrahöger inom politiken, som man
ser i denna "omröstning". Detta är inledningen till en skärpt
situation.

Redan i samband med "den galna onsdagen" gick det en sorts
märkbar elektrisk stöt genom landet, som inte heller de
borgerliga media helt kunde trolla bort. Det är troligt att
folk lite varstans börjar att ha fått mer än nog av galen-
skaper. Vad som situationen kräver är att man uppträder
politiskt. Det måste finnas goda möjligheter att göra något åt
sakerna.




V.


En sådan "folkomröstning", sade Palme just på "den galna ons-
dagen" (enligt Aftonbladet 5/4-79), som "inte bygger på några
verkliga alternativ", blir "bara SKOJ". En av de inblandade
har därmed berättat om hur det förhåller sig, och otvivel-
aktigt en av huvudpersonerna (utanför USA).

"Förslag" nr 1, 2 och 3 i denna "omröstning" är inga alterna-
tiv till varandra alls. De är parallella, förbuds"förslag"
angående kärnenergi. De motsäger varandra inte på någon enda
punkt. Det enda "väsentliga" som skiljer dem är att "förslag"
3 vill gå längre. Men "förslag" 1 och 2 motsäger inte alls nr
3 på de punkter där nr 3 vill gå längre. Inget av "förslagen"
motsäger t.ex. en total nedläggning av all kärnenergi i
Sverige dagen efter den 23 mars 1980.

Gemensamt är utbyggnadsstopp (undantag högst 2 kärnkraftverk
som "1" och "2" kan tillåta byggas färdigt), avveckling, be-
gränsning uppåt av antal byggda kärnkraftverk någonsin i drift
(högst 12, högst 12, högst 6). "Verkliga alternativ"!

"Omröstningen" är mycket riktigt ett SKOJ. Och BARA ett SKOJ.
Ett SKOJ - om Palme, Fälldin & co skulle få sin vilja igenom
- i mångmiljardklassen.

Tilläggas bör att riksdagens gällande utbyggnadsprogram är på
13 kärnkraftverk, bestämt 1975, då antalet skars ned från 24.
Riksdagen har heller inget "eget" beslut om avveckling. SKOJET
går också ut på att folket skall pressas att "tigga" borgar-
klassen om de förbrytelser som dess politiker planerar mot det
självt.

"Omröstningen" har också beskrivits så av (s)-partiets tales-
man i energifrågor Ingvar Carlsson på detta partis vägnar
redan i mars -79 (enligt Dagens Nyheter 15/3-79), att det
skulle bli "en SKENOMRÖSTNING som inte ger folket något
verkligt inflytande". (En "omröstningskampanj" drogs intres-
sant nog igång här, med (c), ('vpk') osv, redan före "Harris-
burg"; liknande i andra länder.)

Hur är detta skoj upplagt? Hur har de reaktionära och krimi-
nella elementen fixat till sin skenomröstning för att beröva
folket om möjligt varje inflytande på "resultatet", och för
att om vartenda tänkbart "resultat" "kunna" påstå, att en
"majoritet" har sagt "nej" till kärnenergin, och helst
"kunna" påstå, att *deras eget* "förslag", nr 3, deras eget
"NEJ-alternativ", "vann"?


[Fortsättning i del 3/4]